Den organiska enhetssynen introducerades i slutet av 1960-talet av den ungerskfödde juristen Stefan Hlatky. Organisk enhetssyn innebär antagandet att universum, dvs. verkligheten som helhet, är organiserad på samma sätt som alla levande kroppar och att den är en självständig organism. För att kunna förstå vår situation måste vi komma ihåg och räkna med att vi lever inbäddade i organismens kropp och därför inte kan uppfatta den som en helhet med våra sinnen. Våra sinnen är konstruerade för att vi ska kunna uppfatta förhållandena inuti kroppen.
Helhetens existens måste vi tänka oss och sedan utgå från antagandet att vi lever vårt liv betingade av hela organismens liv, den enhetliga naturen, på ett liknande sätt som våra celler lever sitt liv betingade av vårt liv. De är konfronterade med vår kropps mångfald utan perspektiv till vår kropp som helhet. Antagandet stämmer med alla våra erfarenheter och med den moderna forskningens alla rön. Om vi gemensamt prövar och drar konsekvenserna av det antagandet kan vi tillsammans komma fram till en logisk, motsägelsefri förståelse av vår livssituation, av hela tillvaron och människans roll i den och börja kommunicera om vår samlevnad utifrån dennagemensamma förståelse.
Verksamheten vidga samtalet behandlar det mänskliga problemet utifrån denna bedömning av verkligheten som en biologisk enhet. Alla erfarenheter bekräftar entydigt att den enheten måste existera som ett bestående biologiskt sammanhang bakom de synliga och föränderliga förhållandena mellan delarna, den pluralistiska mångfalden. Det betyder i praktiken att vi och allting oavbrutet och på samma sätt är absolut beroende av en och samma natur, att vi på ett organiskt sätt tillhör den allting omfattande verkligheten och ingår i dess hela funktion som biologiskt fungerande, medvetna och förstående delar.
Vi kan inte bli annat än delar, men på grund av vår mänskliga förståelseförmåga kan vi, till skillnad från djuren, förstå och vara överens om hela tillvaron. Vi kan förstå och älska verkligheten i sin helhet. Därmed ger den organiska enhetssynen perspektiv på människans identitetsproblem och människolivets mening. Den definierar och beskriver det funktionella sambandet mellan alla de egenskaper vi erfar:
Den organiska enhetssynen kan inte utformas som en ideologi med hänvisning till någon levnadsform eftersom biologiska lagar inte kan låsas till stela beteendemönster. Den ger i stället en saklig och vetenskaplig beskrivning av människans funktionella mening i den verklighet hon lever i. Var och en kan, baserat på sin egen erfarenhet av existens, med eftertanke pröva och genom kommunikation kontrollera och inse beskrivningens hållbarhet och sedan medvetet förhålla sig till den biologiska meningen.
Stefan Hlatky kom fram till det organiska antagandet efter att ha ägnat en stor del av sitt liv åt att finna orsaken till klyftan mellan naturvetenskapens upptäckter och de gamla livsfilosofiernas grundtankar om tillvaron. Han hävdar att alla brister i de gamla livsfilosofierna kan förklaras av att mänskligheten tidigare saknade tillräcklig teknologisk kunskap om omgivningen. Därigenom saknade man också en gemensam, saklig terminologi och därför uppstod alla verklighetsoförankrade religiösa tolkningar.
Att vi trots alla våra forskningsresultat fortfarande står handfallna inför livsproblemet och grundfrågorna beror enligt Hlatky inte längre på någon brist på kunskap, vilket man allmänt tror. Orsaken till dagens katastrofala brist på helhetsmedvetenhet är att man i ett tidigt skede av modern forskning råkat fastna för en teknologisk helhetssyn. Det inträffade under 1700-talet när man började anta att livet utvecklats ur icke levande materia. Man började då tolka biologin, den levande naturen, som en begränsad och tillfällig konsekvens, orsakad av slumpmässiga sammanträffanden av mekaniska förlopp. Därmed blev allt tal om någon mening ifrågasatt och vi blev låsta till det irrationella forskningsmålet att upptäcka livets början för att kunna ingripa i och manipulera livets utveckling.
Den moderna utvecklingen spårade ur genom att viljan att förstå blev underordnad viljan att ingripa, vilket i sin tur medförde att just den för vårt liv och samlevnad helt avgörande frågan om människolivets mening hamnade utanför det vetenskapliga tänkandet och sedan dess behandlas som en irrationell, politisk stridsfråga med tanke på styrförmågans och maktens föreställning.
Genom att Stefan Hlatky introducerade den organiska enhetssynen startade automatiskt Verksamheten vidga samtalet. Namnet står för den kommunikation och förståelse som naturenligt uppstår och växer mellan dem som börjar pröva den organiska enhetssynen. Medlemskap tillämpas inte. Vem som helst kan börja uttrycka den verksamheten så snart vederbörande träffat på och förstått innebörden av det organiska antagandet. Verksamheten går inte ut på att bilda något samfund, utan målsättningen är att antagandet skall prövas offentligt som en vetenskaplig sakfråga, så att alla därigenom får möjlighet att påbörja den omvärderingsprocess som verksamheten avser.
Tills vidare fungerar verksamheten vidga samtalet tyvärr som ett begränsat men helt öppet forum för diskussion av den organiska enhetssynen och dess konsekvenser.